du ler

Med ett glas rött i ena handen och min telefon i den andra satt jag och försökte ha kul
Ha kul tillsammans med främlingar och vänner
Plötsligt kommer du in
Du och ditt leende
Du var en främling
Men jag visste vem du var
För detta är en liten stad
Du var en känd främling

Du tog en öl och satte dig bredvid mig
Vi sa ingenting
Du skrattade och pratade med dina vänner
Jag skrattade och pratade med mina
Jag sneglade på dig
Jag lade telefonen i väskan
Den blev ointressant
Du blev intressant

Du försvann för ett tag
Jag såg efter dig
Men jag fann dig inte
Plötsligt kommer du in i rummet
Du sätter dig bredvid mig igen
Nu har du en gitarr i handen
En gitarr som du börjar spela på
Du sjunger
Du sjunger Highwayman och skrattar då alla skrålar verserna som ingen egentligen kan
Inte ens du själv
Du skrattar med ditt leende
Jag ler och tänker på att gitarrspelandet är en av de största klyschorna för att få ragg
Men jag bryr mig inte
För du raggar inte
Du är du
Du spelar för att du gillar det och tycker att det är kul

Vi lämnar rummet fullt av främlingar och vänner
Våra händer möts
Du tar tag om min midja då jag håller på att snubbla i mina höga klackar i mörkret
Vi skrattar
Du ler

Då vi har kommit fram till lokalen full med nya främlingar och vänner släpper du inte min hand
Du håller om den
Våra läppar möts
Vi bryr oss inte att alla ser
Vi bryr oss inte att vi nyss har träffats
Detta känns annorlunda
Vi är annorlunda
Det vet vi
Därför står vi här
Du ler

Sitter och suckar, så fint!

Fan vilken fin text! :D